... Du är allt jag någonsin önskat, Du är allt jag någonsin drömt. Du är den som får mig minnas, alla drömmar jag har glömt.
Du är den som får mig hoppas, Du är den som får mig le. All min kärlek får du bära, Hela livet vill jag ge!
Du är där när ingen ser mig, Du är där när stormen yr. Du är där när natten skrämmer, Du är där när dagen gryr.
Jag vill alltid ha dig nära, när som åren läggs till år. Och vad livet vill oss lära, är att framtiden är vår! -Sonja Aldén

söndag 13 januari 2013

Nu har det hänt!

Nu var dagen vi jobbat så hårt för äntligen här! Efter att tränat med sjukgymnasten varje måndag i ett år kan vi äntligen bocka av GÅ på 'att göra listan'!

Edwin var strålande glad och superstolt igår när han fick åka till leksaksaffären och välja sig en 'lära sig gå' present. Blev inte helt otippat ett piano. 
Han tyckte vi skulle köpa trummor till Olle men det får kanske bli den dagen Olle lär sig gå. Edwin kanske kör hårdträning med han för att få det där trummorna snarast...

Så kul att ha nått ett stort mål när vi tänkt under snart två år att - det är på gång. Nästa månad kanske...

Nästa mål är att försöka stå still utan att hålla i sig. Men det känns som om det blir mer naturligt nu när han går.

2 kommentarer:

  1. Vilket fint piano du fått Edwin!!! Du får spela för farmor när vi träffas.Kram!

    SvaraRadera
  2. wow...va kul för Edwin. Grymt bra tålamod ni alla må ha o som du sa lär han fixa att stå mä... d va nån som sa "ibland måste man lära sej springa innan man kan gå";) Man kan ju tycka att det ska va omvänt, men jag tror det ligger nåt i det han sa!!

    Kram

    SvaraRadera